Författararkiv: frulinde

Det tar sig!

Whippersnapper kart Whippersnapper har många och stora kart nu, både plantan i naturligt fönsteljus (på bilden) och plantan i det svalare arbetsrummet med artificiellt ljus, men det dröjer nog innan de får färg. Whippersnapper ska få rosa tomater enligt utsago. Vi odlar som sagt bara för oss helt nya sorter i år, så det ska bli spännande att smaka!

Paprika första blomman

 

Första paprikablomman. Det är en sort som heter Ferenc Tender och en planta vi bytt till oss från Trädgårdssurr. Efter senare tiders uppmäntningar av bekämpningsrester i paprikan från matbutiken känns det rätt att ge paprika en ny chans i odlingarna. Mitt förra försök var inte värd arbetsinsatsen, men jag litar på Lena och ser fram emot skörd av dessa.

 

Lombardo kart

 

Första chilikarten. Lombardo, en rätt tråkig chili men den är vacker när den växer och blir jättegott paprkikapulver (man behöver inte ens ta bort fröna, bara torka och mala). Dessutom var det i sista minuten att förnya fröförrådet på dem i år, bara två st grodde, så nu har jag varit noga med att pollinera de första blommorna med ren pensel och knyta snörstumpar runt de frukter som det är garanterat sortäkta frön i.

Annonser

Majrova: Snow Ball

SAMSUNGfröpåse snowballMajrovor är gott, och jag brukar alltid köpa de där gul-lila så fort de kommer på marknaden på försommaren. Självklart ville jag odla egna när jag hade lite plats. 🙂
Dessa snövita blev väldigt vita och vackra och perfekt runda, kanske för att det var det första vi odlade i pallgragen nyfylld med köpejord?
Gissningsvis är det annars en gröda som lätt drabbas av jordbundna sjukdommar i koloniområden. Grannarna var iaf otroligt imponerade! 😀
Tyvärr var vi i otakt med naturen och värmeböljorna och rötterna blev oätligt bittert peppriga. Vi hann tjuva ett par tre stycken goda när de var alldeles för små, men störst glädje hade vi nog av blasten. Späda blad frästa med smör och vitlök var en delikatess

Odlar gärna majrovor igen, men inte en hel pallkrage av dem på en gång. De saknar hållbarhet när de kommit upp ur jorden och det finns en gräns för hur ofta på en vecka man vill äta rovor.

Bokashi del 4: Jordfabriken stinker.

Den stinker!
Det finns inget annat sätt att uttrycka det på.

jordverket

Första veckan var helt luktfri, efter två veckor provgrävde vi lite i den och märkte att inget utom brödet hade börjat brytas ner och det luktade sur disktrasa så att vi båda kväljdes. Vi plattade till ytan igen, bredde på ett nytt lager ren jord ovapå och stängde locket igen.
Nu närmar vi oss tre veckor och det kommer ondsinta pustar ur backen bara man rör vid den.
Vi har en torrboll  ståendes mellan jord och lock för att hålla fukten på hanterliga nivåer, och när vi grävde runt bedömde vi fukthalten som lagom att plantera i, så hur mycket torrare skulle det behöva vara för att inte stinka? Borde inte torrbollen göra minst lika effektivt jobb som det allmänna rådet ”lägg i en tidning”?
En sak som vi har räknat ut är fel är temperaturen. Kalldraget på köksgolvet gör nog mikroorganismerna lite för långsamma, därför har jag skjutit in undervärmesmattan från Nelsons lysrörskit  under backen idag. Den lovar 25 grader i jorden i en pluggbox och borde väl få upp värmen i backen en del i alla fall.

I otakt med samtiden

Det är hög tid att plantera om alla våra tomater och chili till sina slutliga krukstorlekar, whippersnapper och Lombardo blommar redan som tokiga i sina  avklippta mjölkkartonger och andra ser markant ledsna ut. Tyvärr jobbar inte bokashin så fort som vi skulle ha behövt, och varken Blomsterlandet eller Plantagen behagar sälja Påsko så här tidigt på året. Vi övervägde t o m att testa Blosterlandets nyhet för i år, färdig och fullständigt snordyr ”tomatjord” men vår lokala butik hade inte ens lämnat en beställning på den än…
Hasselfors E-jord i all ära, det lär behövas tyngre grejor för goda tomater.
Det här är den jobbigaste delen av att bo och odla i lägenhet, beroendet av köpeprodukter (och rädslan för att det ska stinka till grannarna).

Sommarsquash: Gold Rush F1

Gold Rush

Visst är det kul hur fruktämnet under knopparna avslöjar fruktens färg och form innan blommorna ens slagit ut.

gold rush fröpåseGold Rush finns både som sortäkta frö hos t ex Runåbergs och som F1-hybrid hos t ex Nelsons. Den enda skillnaden jag läst mig till är att hybriden ska leverera alla frukter skördeklara ungefär samtidigt, medan den sortäkta plockas då och då utspritt över en längre tid. Tycker inte att mina plantor levde upp till sina hybridegenskaper precis, men jag var heller inte beroende av det. Mitt val av frö hade mest med brådska och tillgänglighet att göra detta år.
Gold Rush är en sort med riktigt fast fruktkött som håller för lite hårdare stekning och grillning. Den har en kraftigare smak än de gröna jag hittills smakat. Gold Rush var ingen hit att äta rå som vi gjorde med Eight Ball, men var jättegod i pastasåser och höll konsistensen oväntat bra vid mjölksyrning i skivor.
Denna F1-hybrid lovade tidig och riklig skörd med ca 15 frukter per planta. Vi sådde sent på säsongen men hann utan problem få det som lovats.
Vi satte två plantor per pallkrage, med en nedgrävd hink som vattenreservoir i mitten (vi har ingen överblick över lotten hemifrån) och fjärilskrasse runt kanterna. Vi hade en hel påse ko från plantagen i varje squashkrage, och fick fylla på med mer näring efter halva säsongen.

Dessa plantor med gula frukter fick med tiden ganska gula blad. Med ny gödsel mitt i sommaren blev de lite grönare igen, men inte mycket. Vi bestämde oss ganska snart för att de nog skulle vara så, plantorna verkade inte må särskilt dåligt. De gula bladen fortsatte dock att stressa våra odlingsgrannar som inte kunde hålla sig från att vattna extra hos oss. 🙂

Sommarsquash: Eight Ball F1

Om man tittar noga kan man se de första frukterna börja ta sin form i mitten av plantan, nära backen.

Om man tittar noga kan man se de första frukterna börja ta sin form i mitten av plantan, nära backen.

Eight Ball är en rund zucchini med fast kött, jämförs ibland med ett grönt äpple i konsistensen. De fastare sorterna har fördelen att kunna stekas hårdare eller grillas längre utan att bli soggiga, och då får man fram mer smak…  jag valde alltså sorter att odla utifrån min förtjusning i grillad zucchini, det är en av få grönsaker som faktiskt tar upp den rökiga grillsmaken ordentligt. Tyvärr hade vi sedan ingen grillsommar, men alla Eight Ball gick åt ändå!
De ska skördas i storlek av en tennisboll, och då är de goda att hyvla med osthyvel och äta råa på ostmackan eller använda som pizzafyllning. På slutet av sommaren var det några frukter som hann växa över kilot istället, men de blev inte jättemjuka ändå (bara fröigare, och lite mjuka i mitten). De revs ner till soppa och kaffebröd.

Hemodlad zucchini är något helt annat än köpt, oavsett sort tror jag. Eight Ball har en mjuk men tydlig smak åt det gröna hållet och vi väntar och längtar efter sommaren då vi kan odla fler.
Denna F1-hybrid lovade tidig och riklig skörd med ca 15 frukter per planta. Vi sådde sent på säsongen men hann utan problem få det som lovats.
Vi satte två plantor per pallkrage, med en nedgrävd hink som vattenreservoir i mitten (vi har ingen överblick över lotten hemifrån) och fjärilskrasse runt kanterna. Vi hade en hel påse ko från plantagen i varje squashkrage, och fick fylla på med mer näring efter halva säsongen.

 

fröpåse eight ballSAMSUNG

Bokashi Del 3 – samlade erfarenheter så här långt.

Känner mig fortfarande som en total nybörjare på det här, så för min egen skull (hela den här bloggen är faktiskt mest bara en minnesprotes för oss själva, men det är roligt att den används av fler) har jag satt ihop en punktlista:

Sista tappningen lakvatten före nedgrävning.

Sista tappningen lakvatten före nedgrävning.

  • En välskött bokashi luktar varken starkt eller illa (om man inte har väldigt svårt för kategorin vinäger/filmjölk/surdegsbröd/salladsdressing).
  • En för blöt bokashi är helt vedervärdig och kan stinka ner ett helt kvarter.
  • Det är bra att pressa inehållet i hinken då och då medan man fyller den, och med kranhinkarna kommer en platta med handtag för det ändamålet.
  • Vi får inte ut något lakvatten första veckan med en ny hink, men sedan kommer det plötsligt massor för att sedan mattas av eftersom. På nedgrävningsdagen bara ett par matskedar.
  • Det är jätteviktigt att tappa ur hinken ofta, även under efterjäsningen. Vi försöker ha det som rutin att göra varje kväll, då gör det inget om vi glömmer en dag då och då. Man får luta hinken fram och tillbaka för att få ut allt.
  • Det är sant att man kan kompostera kött och fisk utan att det ruttnar. Jag har för sportens skull testat både räkskal, rå kyckling och rå lax utan problem. Då har jag visserligen strött generöst med kli direkt på. Den råa kycklingen fick förresten konsistens som gravad av att jäsa med bokashin. Inget av detta har luktat något speciellt. En hink med inlagd sill i luktade däremot väldigt starkt av inläggning ända ner i backen, men inte ruttet och inte fiskaktigt. Dessa test gjorde jag i vanliga hinkar, så jag vet inget om hur lakvattnet hade luktat att vattna med.
  • Lakvattnet luktar så här långt mest vinägrett, med lite variation beroende på matresterna i hinken.
  • Det går bra att vattna inomhusväxter med lakvatten ( 1 tsk per liter vatten). Lukten är mild medan jag vattnar och försvinner så fort jag är klar och har sköljt ur vattenkannan. Krukjorden luktar ingenting, men jag vågar inte spara på vattnet i kannan utan tömmer bort det som blir över.
  • Koncentrerat lakvatten ner i vattenlåsen i avloppet luktar ingenting och har ev. en positiv effekt.
  • Starkast lukt råkar man ut för vid ursköljning och eftertorkning av använd bokashihink, men den försvinner när man sätter på locket igen. Kanske behöver man inte skölja ur och torka mellan användningar, men jag vill.