Bokashi Del 2 – om hinkar med tappkran och jordfabrik inomhus.

Nytt år, nya odlingsdrömmar, nya tag med bokashin… denna gång med ordentliga stora hinkar med tappkran, och modiga visioner om en jordfabrik inomhus.

Förra året använde vi vanliga tiolitershinkar och med allt absorbtionsmaterial som gick åt för att hålla dem torra fyllde vi en hink på en knapp vecka. I den takten såg vi det som omöjligt att hantera hela processen inomhus och funderade mer i banor om en stor vattentunna och hur man skulle komma över en sån och få den att se självklar ut mitt inne i hyreshusområdet. 😀

Det slutade med att vi istället kostade på oss två 16-liters hinkar med bottensil och tappkran, det urtappade lakvattnet är ju en resurs i sig om man tänker fönsterodla tomater, och jag älskar det så här långt!
Det tar 2-3 veckor för oss att fylla en hink nu, vilket är en halvering av den volym som ska ner i jorden. Lakvattnet är inte alls äckligt (som jag ändå någonstans trodde), och jag misstänker att det kommer att bli en bristvara till sommaren när odlingssäsongen är på topp. Nu häller jag överskottet, efter attkrukväxterna fått sitt, i golvbrunnen i badrummet och inbillar mig att den håller sig fräschare då.

Färdigjäst bokashi redo att blandas med jord.

Färdigjäst bokashi redo att blandas med jord.

Igår startade jag inomhusfabriken i en 50 liter stor plastback. Jag blandade bokashin med begagnad såjord jag sparat vid omplanteringar, uttjänt jord och rötter från vinterns ärtskottsodlingar, en slatt förstörd krukjord som råkat torka i påsen, och jord från en balkongkruka som precis tinat fram. Först tog jag i lite jord i taget och rörde runt allt med en planteringsspade så att alla matrester skulle ha kontakt med jord, och sedan plattade jag till och täckte med några cm jord uppepå för att till sist pressa ner allt med handflatorna. Totalt använde jag nog lika delar jord och bokashi, backen ser ut att vara fylld till ca 60 %.
Det var en befrielse att inte ha pappersmaterial i bokashin utöver ett och annat kaffefilter, men jag ska skippa även dem framöver om jag inte orkar riva sönder dem direkt. Tycker inte om att gräva runt sega blöta papperssjok med spaden, och från försöket att gräva ner bokashi direkt i en kruka förra året så vet jag att pappret tar längst tid på sig att bli jord sen.

Att göra jord i en plastback inomhus innebär mer närkontakt med ens matavfall än att dumpa det in en grop i backen, men samtidigt är det väldigt intressant. Jag tänker mer på vad vi i familjen äter när jag också tar hand om allt som blir över och matar jorden med det. Första hinken i år innehöll t ex skrov och skinn av tre hela kycklingar. Lakvattnet hade fettpärlor första tappningarna och luktade billig marinerad salladskyckling á la lunchbuffé ända fram till sista tappningen på nedgrävningsdagen. Hinken vi håller på att fylla nu innehåller lite fisk men mycket bananskal och äggskal, utöver den vanliga basen av potatisskal och kaffesump. Förra året var de flesta hinkar helt vegetariska.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s